Regn och sol

Som sagt befinner vi oss i Gamboa vid floden Chagres mynning i Gatúnsjöns ände, byns historia är tätt sammanknuten med kanalens då den, vad jag kan avgöra, från början agerade bostadsområde åt kanalbolagets förmän och toppar och består idag av en del turistresort och över-/medelklassvillor och till en del av arbetatbostäder och kanalbolagets versamheter (de håller i nuläget på att bredda kanalen och bygga ut slussarna så det är liv och rörelse på kanalsidan av byn och på båda stränderna) två små matstånd och en liten affär med det nödvändigaste...

Området kring byn består av nationalparken Soberania och är hemvist åt mängder av fågelarter, utöver en massa andra djur och växter. Panamanäset blir en naturlig korridor och flaskhals för flyttfåglar mellan Nord- och Sydamerika. Igår tog vi en sju-åtta kilometer vandring norr om byn i regnskogen utmed den s.k Pipeline Road som korsar landet (en oanvänd oljepipeline från andra världskriget ger den dess namn.) Vi såg bl.a. ett gäng näsbjörnar korsa vägen famför oss, en flock vrålapor slappade i skuggan av lövverket i toppen av en träddunge. Det lokala däggdjuret agouti (en lite mindre släkting till kapybaran) håller till runt vårat BnB, halvtama springet de runt på gräsmattan och letar mat. Ser ut som en korsning av en kanin och en stor svanslös råtta...

Vi bor hos Señor Mateo och hans fru, ett jättetrevligt par i sjuttio-åttioårsåldern som driver ett bed & breakfast för turister, mest fågelskådare: fågelbordet utanför huset är välbesökt av en mängd (för oss okända) arter.

Efter det här blir det att bege sig från inlandet till kusten och hänga lite vid playan (skulle gärna bada i floden här bredvid men krokodiler (cocodrillos på Mateos lite raspiga men sjungande spanska) och kajmaner gör det lite riskabelt. Får vänta till saltvattnet.